När verkligheten stör våra planer

Visioner, strategier, handlingsplaner – det är så vi ofta pratar om organisationer. Men Åsa Lundqvist Covey, doktor i management och komplexitet, menar att det är just där problemet börjar. Vi är duktiga på att beskriva framtiden, men alldeles för dåliga på att ta hänsyn till det som faktiskt händer här och nu.

“Jag hade jobbat med ledningsgrupper i många år och märkte att vi utgick från ideal. Vi byggde framtidsbilder, men glömde hur människor faktiskt känner och reagerar i stunden. När mötet var slut låtsades vi som att alla var med – fast några var sura, andra osäkra och några skeptiska. Vi tog inte våra erfarenheter på allvar.”

Det var detta “skav” som fick henne att börja forska om komplexitet och hur organisationer verkligen fungerar – inte hur vi önskar att de ska fungera.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla med dig – om relationernas betydelse på jobbet

Relationer är avgörande för vårt välmående – och för vår prestation. Det är utgångspunkten i poddavsnittet med psykologen och mindfulnessläraren Daniel Ek om varför social hälsa på jobbet inte är ett ”mjukt värde” utan en av de starkaste framgångsfaktorerna för både individer och organisationer.

Relationer som skyddsfaktor

Forskning visar tydligt att goda relationer är en av de viktigaste faktorerna för ett långt och hälsosamt liv. Den välkända Harvardstudien om lycka och hälsa pekar på att kvaliteten i våra relationer spelar större roll än både ekonomi och status. Ensamhet och social isolering är däremot lika skadligt för hälsan som rökning eller alkoholmissbruk.

På jobbet har relationer en liknande skyddande effekt: de minskar stress, stärker vår psykiska hälsa, ökar motivationen och lägger grunden för innovation och lärande. Kort sagt – när vi känner oss trygga och sedda vill vi bidra.

Arbetsplatsens kultur – en resurs eller en risk

Daniel Ek beskriver hur människan är en hypersocial varelse. Vår identitet formas i mötet med andra, och arbetsplatsens kultur blir därför avgörande. I miljöer där tystnad eller hård jargong dominerar riskerar medarbetare att dämpa sin kreativitet, undvika att säga ifrån och i längden förlora både energi och engagemang. Omvänt skapas motivation och samarbete nästan automatiskt i miljöer som präglas av psykologisk trygghet och öppenhet.

Ledarens roll – från kontroll till relation

En central framgångsfaktor är ledarskapet. Den traditionella bilden av chefen som expert och kontrollant räcker inte längre. I stället behöver chefer våga visa sig mänskliga, bjuda in till feedback, tillåta misstag och aktivt skapa utrymme för relationer. Små, tydliga kontexter kan göra stor skillnad – från enkla check-ins på möten till gemensamma aktiviteter som stärker tillhörigheten.

Små handlingar med stor effekt

Relationer på jobbet byggs inte bara av strukturer och ledarskap, utan också av individuella initiativ. Att börja ett möte med en kort runda där alla får säga något, att ställa en personlig men inte privat fråga vid fikabordet, eller att ge en kollega uppskattning kan vara små steg som öppnar upp för större trygghet och gemenskap.

Att motverka ensamhet

Ensamhet på arbetsplatsen är mer utbrett än man kan tro – även bland dem som inte ser ensamma ut. Daniel Ek påminner om att de flesta människor uppskattar bekräftelse och kontakt. Att våga ta initiativ, söka stöd hos HR eller chefer och skapa små tillfällen av mänsklig närhet kan bryta den negativa spiral som ensamhet ofta leder till.

Slutsats

Relationer på jobbet är inte en bonusfråga – de är fundamentet för både hälsa och prestation. När vi känner oss välkomna, väntade och värdefulla växer både individen och organisationen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Health for Wealth möter jag forskaren och entreprenören Camilla Rundberg. Hon berättar om sin forskning kring könsroller på arbetsplatsen och om programmet Uncommon Women, som hjälper kvinnor att identifiera och förändra osynliga strukturer i arbetslivet.

Enligt Försäkringskassan står kvinnor för fyra av fem pågående sjukfall inom stressrelaterad psykisk ohälsa. Trots det handlar det inte om någon biologisk svaghet.

I sin avhandling visar Camilla att kvinnor i snitt gör omkring 200 timmar extra per år av sådant arbete som inte syns i karriärsammanhang – som att organisera sociala aktiviteter, ta mötesanteckningar eller agera stödperson för kollegor.

Programmet Uncommon Women

För att möta dessa utmaningar har Camilla startat Uncommon Women – ett fem veckor långt digitalt tränings- och reflektionsprogram. Där får deltagarna reflektera, testa nya beteenden och dela erfarenheter i en trygg digital gemenskap.

Vad organisationer kan göra

Camilla lyfter flera konkreta steg för arbetsgivare som vill minska riskerna:

• Kartlägg det osynliga arbetet och fördela det rättvist.
• Strukturera karriärsamtal så att de verkligen handlar om utveckling.
• Utbilda chefer och medarbetare om genus och arbetskultur.
• Arbeta systematiskt med arbetsmiljö och jämställdhet, inte som sidoprojekt utan som en del av vardagen.

Slutsats

Camilla Rundbergs forskning och programmet Uncommon Women visar att det går att synliggöra och förändra könsroller i arbetslivet. Det kräver mod från individen – men framför allt en vilja från organisationer att se och förändra de strukturer som annars riskerar att fortsätta i det tysta

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stress och press är en del av livet. Hur kan vi hitta återhämtning på jobbet trots det? Lina Ejlertsson har svaren.

Lina Ejlertsson doktorerar i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet och hon har gjort en studie om återhämtning för vårdpersonal.

Hon var trött på att prata om sjukskrivning, stress och allt det som var negativt. Hennes projektgrupp ville vända på det och istället ställa frågan: vad är det som får människor att trots all press gå till jobbet med glädje? En avgörande faktor är just återhämtning.

Återhämtning är en pågående process där målet är att känna sig påfylld med ny energi. Vad som krävs för att nå dit är väldigt individuellt och det kan handla både om saker på jobbet och sånt som hör till privatlivet. Trots det ville Lina Ejlertsson och hennes projektgrupp ringa in gemensamma nämnare, sånt som hjälper många att få till sin återhämtning.

Tre nycklar till återhämtning

Deras studie resulterade i tre områden som man kan generalisera och använda även för andra yrkesgrupper:

• variation
• gemenskap
• hanterbarhet

Variation handlar om flera aspekter: att variera tempo i arbetet men även plats där man jobbar.

Gemenskap handlar om att få stöd och trygghet från sina kollegor. Att lära känna varandra, kunna skratta ihop, visa varandra uppskattning och återkoppling, alltså inte bara tänka positiva saker om varandra utan också säga det till varandra.

Hanterbarhet handlar om att ha kontroll och ”koll på läget”. Det innebär att hinna göra klart saker och, om det är mycket att göra, veta hur man ska prioritera. Att ha möjlighet att påverka och tid för reflektion.

De tre områdena går in i varandra och framgångsfaktorer kan vara både små och konkreta exempel som andningsövningar för att sänka stressen. Men har man hög arbetsbelastning och ingen sammanhållning, då hjälper det inte att skratta sig ur situationen utan då måste man förändra organisatoriska faktorer.

Bygg rätt förutsättningar

Hur skapar man bra förutsättningar för återhämtning då? Ledare är viktiga, säger Lina Ejlertsson, och attityder, det som ”sitter i väggarna” påverkar. Man kan ställa sig frågor som ”vad säger kulturen hos oss?” Hur gör man när det känns fel att ta en paus? Då är det naturligtvis avgörande att ledare och arbetskamrater markera att det är ok att pausa.

Sluta släcka bränder

Lina Ejlertsson understryker att det har stor effekt att jobba hälsofrämjande och inte bara släcka bränder när saker och ting redan har gått snett. Det finns stort stöd i forskningen för det.

Hon har själv sett många exempel på ledare som vågar tänka långsiktigt och som jobbar med små medel över tid och får goda effekter. Hon har även sett fantastiska medarbetare som betyder mycket när en kollega har det tufft.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur får vi fler att vilja komma in – och hur gör vi kontoret till en plats där människor både mår och presterar bättre?

I det här avsnittet möter jag, tillsammans med Fredrik Karlsson, VD på vår samarbetspartner Twitch Health, Hanna Mossfeldt, arbetsplatsstrateg på AMF Fastigheter, för ett samtal om kontorets roll efter pandemin: från kvadratmeter och möbler till beteenden, hjärnvänlig miljö och kultur.

Vi pratar bland annat om:

Varför närvaropolicys aldrig räcker utan måste backas upp av miljöer som ger fokus, samarbete och återhämtning.

Att släppa “kvadratmeter per person” och istället fråga: Vad ska varje kvadratmeter åstadkomma för vår verksamhet?

Hur variation och valfrihet (olika rumstyper, ljud/ljus/akustik, teknik) sänker stress och höjer kvaliteten i arbetet.

Kontoret som kulturbärare: varför autenticitet slår “katalogfint” och hur rummet kan spegla varumärket.

Att tänka kvarter, inte bara kvadrat – värdet av bottenvåningar, service, rörelse och cykelvänlighet.

Hur man mäter användning (inte bara åsikter), testar, möblerar om och förbättrar kontinuerligt.

Ensamhet, rörelse och välmående: många är effektiva hemma – men mår bättre när de ses på kontoret.

Kort sagt: gör kontoret till en magnet. När platsen stödjer hjärnan, kroppen och uppdraget kommer människor oftare in — och då växer både välmåendet och affären.

Key takeaways

• Börja med varför (bolaget–laget–jaget). Syftet med närvaro måste vara tydligt och meningsfullt.
• Designa för jobbet, inte för normen. Balansera fokszoner, möten, kreativitet och mikropauser.
• Ge valmöjligheter. Olika rum och lösningar gör att alla hittar favoritlägen — det minskar stress.
• Bygg kultur i väggarna. Låt kontoret se ut som ni på riktigt.
• Tänk platsens ekosystem. Service, träning och logistik runtom kontoret driver frivillig närvaro.
• Mät och iterera. Kombinera enkäter med faktisk användningsdata och våga A/B-testa.
• Kommunicera tidigt och ofta. Involvera smart så att fler känner sig lyssnade på.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur mår vi egentligen på jobbet – och vad kan vi lära av siffrorna bakom Sveriges arbetsplatser? I det här avsnittet möter jag Tina Ekström, vd för Nyckeltalsinstitutet, som i över 17 år arbetat med att analysera data om arbetsmiljö, hälsa och jämställdhet.

Vi pratar bland annat om:

• Vilket nyckeltal som bäst visar om en arbetsplats är hållbar – och varför rörlighet bland nyanställda är så avgörande.
• Hur chefstäthet påverkar både sjukfrånvaro och arbetsklimat, och varför för stora arbetsgrupper sliter hårt på både medarbetare och chefer.
• Gråzonen – de medarbetare som varken är helt friska eller helt sjuka, och varför tidiga insatser gör störst skillnad.
• Varför jämställdhet och blandade team är en av de starkaste faktorerna bakom både välmående och resultat.

Kort sagt: när vi mäter rätt saker och vågar använda siffrorna som underlag, kan vi både förbättra hälsan på jobbet och stärka verksamheten

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har poddat om den sociologiska modellen KASAM, känsla av sammanhang, flera gånger. För oss har det blivit en favoritmodell för att beskriva vad som krävs för att både må och prestera bra i arbetslivet och dessutom hålla längs vägen. Kortfattat handlar KASAM på jobbet om att se till att vi VILL göra vårt jobb, att vi KAN göra det och att vi KLARAR av det.

I det här avsnittet fördjupar vi oss i vad som krävs för att vi ska VILJA göra vårt jobb: meningsfullhet. Meningsfullhet både lyfter och bär oss i arbetslivet.

Det som lyfter oss kan vara sånt som att:

• Organisationen har ett meningsfullt syfte
• Min roll känns meningsfull och det jag gör leder till något viktigt
• Jag utvecklas

Meningsfullheten behöver också bäras i vardagen. Några viktiga faktorer är:

• Att jag bemöts rättvist
• Att organisationen är transparent
• Att mina värderingar respekteras
• Att jag har någon form av delaktighet och inflytande
• Att det finns samhörighet och samvaro

I avsnittet nämner vi Ann-Sofies bok KASAM på jobbet som släpptes i maj 2024. Den är till för dig som är medarbetare, för dig som är chef och för dig som söker ett nytt jobb. Både när något skaver i din arbetssituation och när du vill förbättra den.

—

Den bästa hälsan är den som blir av, dag ut och dag in. På dina villkor. Det vet vår samarbetspartner Twitch Health. Därför jobbar de strategiskt och långsiktigt med aktivering för sina företagskunder. För hälsa som blir av. Läs mer här.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hälsosamt ledarskap – en nyckel till hållbara chefer

Att vara chef är ett viktigt, men ibland tungt, uppdrag. Att ta hand om andra – samtidigt som man ska hålla ihop sig själv – är vad många chefer kämpar med varje dag.

Enligt studier är chefer i dag mer pressade än tidigare, och färre vill ta på sig rollen. Det kräver därför nya perspektiv på ledarskap. I det här avsnittet pratar jag med Fredrik Karlsson, vd på vår samarbetspartner Twitch Health, om vad som krävs för att chefer ska kunna hålla – och växa – över tid.

Vad är hälsosamt ledarskap?

Hälsofrämjande ledarskap har länge handlat om att skapa god arbetsmiljö för andra. Men vad händer om chefen själv inte orkar?

Därför behövs begreppet hälsosamt ledarskap – där chefen tar ansvar för och får förutsättningar för sin egen hälsa, energi och långsiktiga hållbarhet. Det handlar inte om att vara den mest vältränade personen i rummet, utan att bygga in återhämtning, riktning och balans i sitt dagliga arbete.

– Det är inte egoistiskt att prioritera sig själv som chef. Det är en förutsättning för att kunna vara bra för andra, säger Fredrik.

Värderingar som kompass

En viktig insikt är vikten av att känna till sina egna värderingar.

"Action & reflection" – testa och tänk efter

I programmen används en metod kallad action reflection. Cheferna får testa något konkret – som en andningsövning eller en värderingspromenad – och därefter reflektera själva och i grupp. Vad fungerade? Vad fungerade inte?

– Bara att få 20 minuter för reflektion under en promenad har gett vissa deltagare nya insikter. Det är kraftfullt, säger Fredrik.

Så bygger vi in hållbarhet i vardagen

Många organisationer saknar fortfarande inslag om chefers egen hållbarhet i sina ledarprogram. Skälen? Tidsbrist. Fyllda agendor. Men det går att komma runt.

Släpp jobbet – på ditt sätt

För att verkligen hålla behöver man kunna släppa jobbet. Alla behöver hitta sina egna sätt- men viktigast är att förstå att det är en del av uppdraget.

Tips till dig som chef:

Fundera på: Vad är det som ger och tar energi i min vardag?

Fråga dig själv: Vad är det jag inte vill kompromissa med i mitt liv och mitt ledarskap?

Våga prioritera dig själv – det är inte själviskt, det är nödvändigt.

Reflektera regelbundet – exempelvis med ett “utvecklingssamtal med dig själv”.

Gör plats för återhämtning i dina befintliga rutiner, inte utanför dem.

Hälsa på jobbet börjar med dig – och din förmåga att må bra över tid.

Vill du veta mer om programmet Hälsosamt ledarskap? Kontakta Fredrik Karlsson på twitchhealth.se eller via LinkedIn

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.