En socialsekreterare i Krokoms kommun tar sitt liv samma dag som överläggningen om hans eventuella avskedande ska äga rum. Den tragiska händelsen är slutet på en flera månader lång period då socialsekreteraren larmat om mobbning från en chef.

Kommunen utreder och finner att någon mobbning inte har förekommit. Istället börjar arbetsgivaren prata om att dela ut en varning, alternativt säga upp socialsekreteraren. Slutligen inleds proceduren mot avskedande samtidigt som socialsekreteraren visar tecken på att gå djupare och djupare in i en depression. Händelseförloppet kulminerar med att socialsekreteraren tar sitt liv.

Två chefer i kommunen åtalas för vållande till annans död och arbetsmiljöbrott. En straffrättslig process följer. Advokat Tobias Normann på Mannheimer Swartling och programledare Mattias Lahti Davidsson, Lag&Avtal, granskar Östersunds tingsrätts fällande dom respektive den friande domen i Hovrätten för nedre Norrland.

Krokommålet ligger nu tio år tillbaka i tiden men är klassiskt. För första gången stod det i klar dager att arbetsmiljöansvaret kan sträcka sig långt in i den psykosociala sfären.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Jag kommer köra över dig med bilen och bränna ner ditt hus med dina föräldrar i.” Ett påstått dödshot uttalat på fritiden ledde till avskedande av en bergarbetare i Malmberget. Arbetsgivaren LKAB fick veta att bergarbetaren hade hotat en kollega på fritiden på en sportbar och valde att skilja honom från tjänsten. IF Metall drev linjen att hotet aldrig hade uttalats och att avskedandet borde ogiltigförklaras.

Hur går Arbetsdomstolen till väga med bevisningen när ord står mot ord? Hur klarar domstolen av att värdera bevisningen i just detta konkreta fall? När finns det sakliga skäl för avskedande för något som hänt utanför jobbet? Det tittar vi närmare på i detta avsnitt som handlar om AD-dom nummer 55 från 2022.

Medverkar gör Jessica Berlin, chefsjurist på Läkarförbundet och Tobias Normann, advokat på Mannheimer Swartling. Programledare är Mattias Lahti Davidsson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lag&Avtals podcast handlar denna gång om den första visselblåsardomen. En plastikkirurg ville ha skadestånd för de repressalier hon ansåg sig ha blivit utsatt för. Prövningen i Arbetsdomstolen stannade vid att hennes larm saknade allmänintresse.

Visselblåsarlagen ska ge ett skydd till den som slår larm om missförhållanden. Men ett krav är att det finns ett allmänintresse att de rapporterade missförhållandena avslöjas. Annars är lagen inte tillämplig.

I juni i år meddelade Arbetsdomstolen den första domen om Visselblåsarlagen. Tvisten står mellan Läkarförbundet, som företräder en medlem, och arbetsgivaren Art Clinic.

I detta avsnitt medverkar Erik Grahn, doktorand i civilrätt. Hans avhandling som publiceras i närtid handlar om arbetstagarens skyldigheter enligt anställningsavtalet och när dessa bortfaller eller måste nyanseras på grund av det skydd som finns för privatliv, yttrandefrihet och religionsfrihet i Europakonventionen.

Med är också Tobias Normann, arbetsrättsadvokat på Mannheimer Swartling.

Arbetsdomstolen underkänner plastikkirurgens avvikelserapporter. De når inte upp till kravet på allmänintresse. Poddarna frågar sig hur höga kraven är som ställs på visselblåsare för att de ska få lagens skydd? Måste visselblåsaren exempelvis kunna styrka att missförhållandena faktiskt ägt rum? Har Arbetsdomstolen haft sönder lagen med så högt ställda krav? Kommer lagen i så fall funka framgent?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Teslastrejken är den mest utdragna arbetsmarknadskonflikten i Sverige i modern tid. Varför blev det så? Vilka konsekvenser får den?

German Bender är utredningschef på Arena Idé och arbetsmarknadsforskare vid Handelshögskolan i Stockholm. Han skriver också krönikor i Lag&Avtal.

I det här avsnittet pratar vi om Teslakonflikten utifrån hans nyutkomna bok ”Frontalkrock. Teslastrejken och kampen om framtiden”.

Har Tesla några rationella grunder för att vägra teckna kollektivavtal i Sverige? Hur har det organiserade Arbetsgivarsveriges syn på konflikträtten påverkats av strejken och alla sympatiåtgärder? Vilka styrkor och akilleshälar har kontrahenterna? Och vad krävs egentligen för en lösning?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I framtidens arbetsliv, som redan är här för vissa, kan korta gig mot en digital plattform kombineras med uthyrning. Företeelsen plattformsarbete kastar arbetsrätten tillbaka till grundbegreppen arbetstagare, arbetsgivare, uppdragstagare, anställning med mera.

2022 meddelade Arbetsdomstolen den spännande Foodoradomen i en tvist mellan Transportarbetareförbundet och det stora multinationella matbudsföretaget Foodora.

Transports medlem är ett mopedbud som började som cykelbud hos Foodora. Jessica Berlin och Tobias Normann benar i domen. Transport hävdar att deras medlem blivit avskedad då han inte längre kom in på appen för uppdrag. Foodora invänder att de inte är arbetsgivare, de hyr in tjänster från ett bemanningsföretag som är den verkliga arbetsgivaren. Poddarna är ense om att plattformsarbetare behöver ett bättre arbetsrättsligt skydd. Men hur?Risken finns att EU:s plattformsdirektiv, som ska införlivas i svensk lag senast om 14 månader, inte når särskilt långt.

Poddarna frågar sig om inte parterna borde kunna kliva in? Både fack och arbetsgivarorganisationer skulle rimligen kunna ha ett intresse av att plattformsföretagen inordnas i kollektivavtalssystemet.

Foodora agerar ibland arbetsgivare och ibland hyr företaget in arbetskraft. Men de rena plattformsföretagen betraktar sig inte alls som arbetsgivare. De kanske inte är det?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lag&Avtals poddtrio sätter tänderna i en riktig klassiker: ”Klubbordföranden vid Sporrong”. Det är en Arbetsdomstolsdom från 1982 om föreningsrättsrättskränkning, skyddet av förtroendevalda och den samhällsbärande yttrandefriheten.

Företagsledningen satte upp ett personalmeddelande på fabrikens anslagstavlor. Där påstods att klubbordföranden Christina Pettersson ägnade sig åt ryktesspridning, vantolkning av ledningens uttalanden och ovarsam hantering av konfidentiell information. Företaget drog också in en personaltidning.

I hårda ordalag och affekt uttalade VD kritik mot klubbordföranden på flera stormöten, för hennes sätt att sköta den fackliga verksamheten. Inför de anställda rev han sönder ett kontrakt som rörde köp av mark för en ny fabrik.

Metall hävdade i målet att ”de anställda uppfattade Pettersson som ansvarig för det inträffade och trodde att deras arbeten var i fara. Stämningen efter stormötet var mycket upprörd.” Följaktligen inledde några medlemmar en namninsamling för att kräva hennes avgång.

Har företaget kränkt föreningsrätten, som Metall hävdar? Ja, och nej. Avsnittet går igenom hur Arbetsdomstolen dömer i detta intressanta fall.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lag&Avtals poddtrio är tillbaka efter sommaren. Återigen tittar Jessica Berlin, Läkarförbundet; Tobias Normann, Mannheimer Swartling och Mattias Lahti Davidsson, programledare närmare på AD-domar. Föräldraledighetslagen ska ge mammor och pappor förutsättningar att få vardagspusslet att fungera. EU:s balansdirektiv säger att den som kommer tillbaka efter en föräldraledighet har rätt att återgå till sitt arbete eller till likvärdiga tjänster på villkor som inte är mindre förmånliga för dem.

Vid sidan av detta ska arbetsgivare ha en chans att bemanna så att verksamheten kan fungera smidigt trots vakanser på grund av föräldraledighet.

Den 23 juli meddelade Arbetsdomstolen en dom, AD 2025 nr 53. En kommunalt anställd biståndshandläggare skulle komma tillbaka efter föräldraledighet. Kommunen erbjöd henne arbete som biståndshandläggare men ville att hon främst skulle arbeta med ett ärendeslag som hon förr bara hade arbetat lite med.

Arbetsdomstolen anser att handläggningen av de olika ärendekategorierna hos kommunen är olika arbetsuppgifter, även om de kan betraktas som snarlika, eftersom samma arbetsmetoder används.

Därför var det fel att placera den återvändande biståndshandläggaren i arbete med en annan ärendekategori. Det betraktar domstolen ”som en sådan omplacering som avsågs i den tidigare bestämmelsen om förbud mot omplacering i föräldraledighetslagen och som det nuvarande generella missgynnandeförbudet i samma lag enligt förarbetena ska skydda mot”.

Med andra ord bröt kommunen mot missgynnandeförbudet. Poddtrion är överraskade och diskuterar vad domen får för följder.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dags för säsongsavslutning för Lag&Avtals podcast. Det sjätte avsnittet handlar om en polisassistent som blev avskedad. Hon hade gjort slagningar i Polismyndighetens IT-system på personer i syskonens bekantskapskrets. Det var inte undersökningar i tjänsten. Tingsrätten hade dömt polisassistenten för dataintrång. Arbetsdomstolens dom 2025 nr 12

Jessica Berlin, Tobias Normann och Mattias Lahti Davidsson diskuterar dataintrång i tjänsten och poliser som begår brott. Med tanke på att polisens uppgift är att förebygga och utreda brott, är det särskilt viktigt att poliser inte själva begår brott, det har AD ofta återkommit till. Det ska dock inte "förstås så bokstavligt att ett brott av en polis alltid ska anses visa att denne uppenbarligen är olämplig för sin anställning", inskärper domstolen.

I avsnittet diskuteras också Polisförbundets val att ta detta avskedande hela vägen till AD trots att man tycktes ha dåliga kort på hand. Varför gjorde man det? Jessica Berlin reder ut. Ansvarig utgivare: Mattias Croneborg. Klippning: Monopol Media. Musik: Monument Music. Detta är vårsäsongens sista avsnitt, men till hösten kommer det fler. Prenumerera eller håll utkik här på Lag&Avtals webb.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.