En socialsekreterare i Krokoms kommun tar sitt liv samma dag som överläggningen om hans eventuella avskedande ska äga rum. Den tragiska händelsen är slutet på en flera månader lång period då socialsekreteraren larmat om mobbning från en chef.

Kommunen utreder och finner att någon mobbning inte har förekommit. Istället börjar arbetsgivaren prata om att dela ut en varning, alternativt säga upp socialsekreteraren. Slutligen inleds proceduren mot avskedande samtidigt som socialsekreteraren visar tecken på att gå djupare och djupare in i en depression. Händelseförloppet kulminerar med att socialsekreteraren tar sitt liv.

Två chefer i kommunen åtalas för vållande till annans död och arbetsmiljöbrott. En straffrättslig process följer. Advokat Tobias Normann på Mannheimer Swartling och programledare Mattias Lahti Davidsson, Lag&Avtal, granskar Östersunds tingsrätts fällande dom respektive den friande domen i Hovrätten för nedre Norrland.

Krokommålet ligger nu tio år tillbaka i tiden men är klassiskt. För första gången stod det i klar dager att arbetsmiljöansvaret kan sträcka sig långt in i den psykosociala sfären.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Jag kommer köra över dig med bilen och bränna ner ditt hus med dina föräldrar i.” Ett påstått dödshot uttalat på fritiden ledde till avskedande av en bergarbetare i Malmberget. Arbetsgivaren LKAB fick veta att bergarbetaren hade hotat en kollega på fritiden på en sportbar och valde att skilja honom från tjänsten. IF Metall drev linjen att hotet aldrig hade uttalats och att avskedandet borde ogiltigförklaras.

Hur går Arbetsdomstolen till väga med bevisningen när ord står mot ord? Hur klarar domstolen av att värdera bevisningen i just detta konkreta fall? När finns det sakliga skäl för avskedande för något som hänt utanför jobbet? Det tittar vi närmare på i detta avsnitt som handlar om AD-dom nummer 55 från 2022.

Medverkar gör Jessica Berlin, chefsjurist på Läkarförbundet och Tobias Normann, advokat på Mannheimer Swartling. Programledare är Mattias Lahti Davidsson.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lag&Avtals podcast handlar denna gång om den första visselblåsardomen. En plastikkirurg ville ha skadestånd för de repressalier hon ansåg sig ha blivit utsatt för. Prövningen i Arbetsdomstolen stannade vid att hennes larm saknade allmänintresse.

Visselblåsarlagen ska ge ett skydd till den som slår larm om missförhållanden. Men ett krav är att det finns ett allmänintresse att de rapporterade missförhållandena avslöjas. Annars är lagen inte tillämplig.

I juni i år meddelade Arbetsdomstolen den första domen om Visselblåsarlagen. Tvisten står mellan Läkarförbundet, som företräder en medlem, och arbetsgivaren Art Clinic.

I detta avsnitt medverkar Erik Grahn, doktorand i civilrätt. Hans avhandling som publiceras i närtid handlar om arbetstagarens skyldigheter enligt anställningsavtalet och när dessa bortfaller eller måste nyanseras på grund av det skydd som finns för privatliv, yttrandefrihet och religionsfrihet i Europakonventionen.

Med är också Tobias Normann, arbetsrättsadvokat på Mannheimer Swartling.

Arbetsdomstolen underkänner plastikkirurgens avvikelserapporter. De når inte upp till kravet på allmänintresse. Poddarna frågar sig hur höga kraven är som ställs på visselblåsare för att de ska få lagens skydd? Måste visselblåsaren exempelvis kunna styrka att missförhållandena faktiskt ägt rum? Har Arbetsdomstolen haft sönder lagen med så högt ställda krav? Kommer lagen i så fall funka framgent?

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.