Showing results by author "Diverse" in All Categories

Fredagen den 17 mars 1989 anträffades en delvis förbränd manskropp på en skogsväg, strax norr om byn Barkhyttan i Hofors kommun i Gästrikland. Upptäckten av kroppen var inledningen på en av de största spaningsinsatserna i Sandvikens polisdistrikt. Händelsen skulle komma att sysselsatta den lokala polispersonalen, Rikskriminalen, åklagare, tingsrätt, hovratt samt slutligen Högsta domstolen under fjorton månader. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall.

Vid slutpläderingen i Varbergs tingsrätt inledde åklagaren med följande ord: "Förfaren förförare förmår föremålen förlora förståndet". Han avslutade pläderingen med att begära att denne sol och vårare borde tillbringa minst fyra år bakom galler ... Tingsrätten beslutade att tiden i fängelse skulle vara längre än så.

Måndagen den 27 december 1976 klockan 17.05 fördes den ungerska flyktingen Gabriella Szabor, 24 år, med ambulans till olycksfallsavdelningen vid Frederiksbergs sjukhus från hemmet på Smallegade i Frederiksberg. Kvinnan var död vid ankomsten till sjukhuset. Läkarna kunde inte omedelbart konstatera dödsorsaken och då hon på högra sidan av halsen hade märken som tedde sig som en fåra efter kvävning larmades Frederiksbergs kriminalperson. Det visar sig sen satt hon varit på akuten tidigare för oförklarade skador.

Det är 1930-tal, och livet är svårt för många familjer. I finska Österbotten, vid byn Sikalaby, bodde familjen Syrjanen. Deras torp var litet och oansenligt, och paret Syrjanen hade många barn, men besökare gjordes ändå alltid välkomna. Målaren Kalle Räsänen, som vandrade mellan olika byar och betalade för sitt uppehälle med sitt konstnärskap, välkomnades av familjen under en tid. Han blev omtyckt av alla, speciellt parets fyra yngsta döttrar som älskade att leka med honom.

Sambarytmer och festklädda människor fyller gatorna i Aalborg under pingstafton. Gerda är nere på Kastetvej för att se karnevalståget glida förbi, och går sedan hem med sin väninna Erna som bor i samma seniorboende. De bestämmer sig för att njuta av eftermiddagssolen och sätter sig på en bänk i den härliga trädgården. Sent på eftermiddagen skiljs de åt och var och en går till sin lägenhet. Dagen efter kör Gerdas son till äldreboendet för söndagsmiddag med sin mor.

I juli 1986 förövades ett brutalt överfall ombord på bilfärjan Sally Viking när den var på väg från Åbo till Stockholm. Den man som överfölls rånades och mördades kallblodigt. Vittnen hade observerat att mannen haft ett par, en man och en kvinna, i sitt sällskap. Men vilka dessa var, ja, det var polisens uppgift att ta reda på. Innan mordet uppdagades hann färjans passagerare skingras som agnar för vinden och polisens tvingades därför inleda sin utredning så gott som från tomma intet.

Det brukar sägas att ingen kan fällas för mord om inte offret påträffas. För att brottet skall kunna leda till fällande dom, måste det finnas ett lik. Kanske var det den föreställningen som drev gärningsmannen bakom ett mord sommaren 1996 till en exempellös hantering av offrets kropp - enastående i svensk brottshistoria. För att göra sig av med alla spår, uppdrog han att tre kumpaner att eliminera kroppen. Men det gick inte som han tänkt - det kom käppar i hjulen. Polisen fick nämligen ett telefax med ett hett tips...

Torsdagen den 21 december 1972 påträffades en okänd kvinna Bekkelagskaia i Oslo ungefär vid 22-tiden. Kvinnan låg på marken allvarligt skadad och medvetslös. Det var upptakten till ett kriminalfall som krävde stor insats av utredare och sakkunniga. Att det hela slutligen klarades upp var först och främst tack vare ett hjulspår i gruset. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall. Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk.

Andrea, som var nästan 20 år gammal, levde ett farligt liv som narkotikamissbrukare, så farligt att det blev hans död. Han blev mördad och sänkt i ett kalkbrott. Men av vem? Tio år går utan att en misstänkt kan hittas. Men så en dag kommer en man in på polisen i Stockholm. I tio år har han burit på en hemlighet och nu står han inte ut mer och han vill erkänna. Han var inblandad i Andreas död. Han och hans kumpaner fälls i tingsrätten, men friades oväntat i hovrätten.

I den uppriggade kameran kunde spanarna se att de tre männen kom ut från huset. "Den långe" satte sig bakom ratten, "den tjocke" i passagerarsätet fram och "den unge" i baksätet. Bilen startade och körde den enda vägen som fanns, mot ladugården och mot poliserna. När bilen var mellan ladugården och boningshuset skulle fällan slå igen. Killarna i piketen var redo, spanarna var redo. Flera dygns väntan skulle strax vara över. - Men låt oss börja från början.

Torsdagen den 21 september 1950 på kvällen stävade panamaregistrerade lastfartyget s/s Energi sakta framåt i Ålands hav. Det blev hennes sista färd. Man trodde från början att fartyget gått på en mina. Först 15 år senare blev det klarlagt att orsaken var en helt annan. Det visade sig då vara en planlagd förlisning som fick rättsligt efterspel. I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall. Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk.

Den 16 mars 1916 upprördes den svenska allmänheten av en uppseendeväckande nyhet i kvällstidningarna. Där kunde man läsa om ett hemskt mordrama som samma dag vid 12-tiden utspelats i Arbetareringens bankkontor vid Humlegårdsgatan 7 i Stockholm. Bankens personal, kamrer Erland Lundgren och kassörskan Vera Wolff, hade mördats av en ung man som gått tillväga med en kallblodighet och grymhet vida överträffande vad man tidigare hört talas om. Vittne till en del av händelsen blev en bankkund som, en ung dam, nu över 90 år gammal.

Solen skiner, fåglarna sjunger och ute doftar det vår. I ett radhus i en liten tavastländsk kommun vaknar invånarna upp till en ny dag. Men allt står inte rätt till. Under ytan i detta pittoreska område gror en svartsjuka, en svartsjuka som kommer att ha ödesdigra konsekvenser för alla inblandade... I Nordisk kriminalkrönika berättar poliser själva om sina mest uppmärksammade, omskakande, och svåra fall. Nordisk Kriminalkrönika är ett historiskt verk.

En tidig sommarmorgon kommer paret Hanssons blivande svärson, löjtnanten, hem till dem med sin nyfödda son inlindad i en filt. Han var försenad till arbetet på regementet i Sollefteå, och paret Hanssons dotter verkar ha lämnat hemmet under natten, löjtnanten tror att hon är hos en vännina. Detta förvånar paret Hansson, väninnan var ju bortrest. Efter att löjtnanten lämnat sonen hon sina morföräldrar börjar fru Hansson gråta, hon har en känsla av att något hemskt har hänt.

Seriemördare - en person som mördar minst tre personer vid olika avgränsande tillfällen. Motivationen är så gott som alltid ett sökande efter psykologisk tillfredställelse. Så vad är det Ibrahim försöker uppnå när han kallblodigt mördar två personer i Stockholm? Vad är motivet? Vad är kopplingen mellan offren? Polisen jobbar hårt för att hitta honom så rättvisa kan skapas, och när en tredje person faller offer för Ibrahim blir jakten alltmer brådskande.

I februari 2010 i Värnamo hittar en granne Gerd Kveldstads hund springandes ute på gatan. Han följer hunden hem och hittar Gerds vuxna dotter Martina sovandes på köksgolvet, tydligt drogpåverkad. Morsan sitter på toaletten och sover säger hon, men när grannen går in till toaletten finner han Gerd upphängd i tvättstället, död. Martina tas snart in på förhör, och under förundersökningarna börjar polisen misstänka att Martina även ligger bakom en annan kvinnas död några månader tidigare.

Byggmästaren hade arbetat i tolv år på sin uppfinning och han var helt övertygad om att den skulle få stor betydelse i branschen. Han ansåg sig emellertid felbehandlad av myndigheterna. Dessa var inte lika entusiastiska och övertygade om uppfinningens värde som han själv. Så småningom kommer han till slutsatsen att han måste ta till hårdare tag för att få fart i ärendet, och en plan börjar smidas: han ska ta de personer som behandlat ärendet som gisslan.

På polishuset i Kristianstad är dagens grupp av personal mitt uppe i överlämningen till kvällens spanare. Stämningen är avslappnad, de som går för dagen pratar om vad de ska göra när de kommer hem och de som precis börjat sin arbetsdag diskuterar vilka adresser kvällsspanarna ska titta på. Men samtidigt, en bit bort från polishuset, är ett gäng mitt uppe i slutfasen av en längre tids planering. De förbereder sig för att utföra ett rån mot Guldfynd, mitt inne i centrala Kristianstad.

På våren 1992 mördades en 77-årig affärsman strax utanför Helsingfors. Dådet visade sig vara ett beställningsmord: mannen som hade låtit röja fadern ur vägen för att snabbt komma åt sitt arv. Fallet väckte stor uppmärksamhet och namnen på samtliga inblandade har förekommit åtskilliga gånger i tidningarna. Trots detta används här benämningen "den gamle affärsmannen" om brottsoffret. Likaså har namnen på gärningsmännen ändrats.

En 75-årig kvinna hittas död i sin säng, efter att hennes grannar larmat polisen om att en fönsterruta i lägenheten var sönderslagen, och att ingen svarade när de knackade på dörren. När polisen tar sig in i lägenheten möts de av en syn de sent ska glömma. Den äldre damen hittas död i sin säng, med nattlinnet uppdraget, och sängkläderna över överkroppen. På sången hittar de mordvapnet, en blodig sax, och en senare analys av sängkläderna ska visa att det finns spår av sperma på dem.