Showing results by publisher "Saga Egmont" in True Crime

Nel 1851 Charles Dickens accompagna il detective Charles Frederick Field (1805-1874) in una nottata a giro per i sobborghi londinesi. Il racconto che ne scaturisce - pubblicato sotto forma di articolo sulla rivista Household Words - è l'acuta ricostruzione dello squallore notturno di una grande metropoli. Avventurandosi fra taverne malfamate, vicoli bui e quartieri in mano alla malavita, Dickens, Field e i loro uomini toccano con mano i pericoli che si celano nelle periferie vittoriane, offrendo a chi legge l'opportunità di rivivere un'epoca remota, ma non per questo morta e sepolta.

Ecco a voi un brillante resoconto fatto da Charles Dickens sul controverso personaggio di Thomas Griffiths Wainewright, pittore londinese noto a tutti per la sua vita dissoluta... Wainewright - il cui spirito da dandy verrà descritto anche da altri grandi scrittori, come Oscar Wilde - è il protagonista di un caso giudiziario eclatante, consumatosi negli anni '30 dell'Ottocento. Accusato di aver avvelenato la cognata, la suocera e uno zio, verrà incarcerato solo in seguito ad un'accusa di frode bancaria (per la quale sarà deportato nella colonia penale di Hobart, in Tasmania).

Nel 1850 Charles Dickens firma ben tre articoli riguardanti la vita e il lavoro del detective (figura nuovissima, a quei tempi, risalendo la creazione del Detective Branch di Londra a solamente otto anni prima). In quell'anno, alcuni fra i maggiori investigatori inglesi accettano di incontrarsi nella redazione di Household Words, la rivista diretta dallo stesso Dickens, per rispondere alle sue domande. Fra loro, immancabilmente, anche il grande Charles Frederick Field (1805-1874), amico personale dello scrittore.

Nel 1850, appena otto anni dopo la creazione del Detective Branch di Londra, Charles Dickens dedica vari articoli al tema dell'indagine poliziesca, pubblicandoli sulle riviste Householde Words e All the Year Round (di cui è direttore). Le tecniche di investigazione dell'epoca, ancora relativamente nuove, rivelano in "Giù con la marea" una raffinatezza che dimostra l'estrema modernità della Scotland Yard del tempo.

Nel 1850, appena otto anni dopo la creazione del Detective Branch di Londra, Charles Dickens dedica vari articoli al tema dell'investigazione, pubblicandoli sulle riviste Householde Words e All the Year Round (di cui è direttore). Integrando la propria indole di romanziere col senso critico del giornalista, Dickens offre a chi legge l'affresco vivido di una Londra oscura e malfamata, abitata da malviventi ma anche da coraggiosi detective.

Ispirandosi alla vicenda già narrata in "Thomas Griffiths Wainewright ovvero, Janus Weathercock, l'avvelenatore", Dickens ci porta a contatto con la spietata realtà di una mente criminale, raccontandoci l'episodio di un agente assicurativo intento ad aiutare un altro personaggio - dai contorni misteriosi - a salvare la ragazza che ama dalle grinfie di un truffatore. Pubblicato originariamente sotto forma di articolo, il resoconto mette in luce gli aspetti più inquietanti dell'Inghilterra vittoriana.

Charles Dickens, oltre ad essere stato un grande romanziere, è stato anche l'attento testimone dell'avvento della polizia moderna. Risale al 1842, infatti, la nascita della prima sezione investigativa della London's Metropolitan Police. In questo scenario, di fronte ai rischi della vita notturna, Dickens ha iniziato ad interessarsi alla vita degli agenti, stringendo amicizia con molti personaggi attivi nel settore.

Se volete immergervi nella brumosa Inghilterra vittoriana, non vi è miglior guida di Charles Dickens, qui nelle vesti inedite di appassionato cronista investigativo. I nove racconti contenuti in "Guardie e ladri" - originariamente pubblicati come articoli - sono infatti altrettante cronache di eventi reali, trattati dall'autore con inventiva narrativa e rigore giornalistico.

Fra i molti articoli che Dickens pubblicò, fra il 1850 e il 1867, "La polizia segreta" è senz'altro il più curioso. Accantonando per un momento Londra, coi suoi sobborghi malfamati e i suoi detective ligi alla giustizia, Dickens ci trasporta nella Napoli di metà Ottocento, al crepuscolo del regime borbonico. Qui, con esplicita riprovazione dello stesso autore, vige un controllo spietato sulla popolazione da parte della temibile polizia segreta.

Un fait divers retentissant. Les détails de l'enquête policière et des révélations inédites sur le procès. Adapté dans la série The Nurse sur Netflix (sortie le 27 avril 2023). Un matin de mars 2015, de bonne heure, la police reçoit l'appel d'une infirmière de l'hôpital de Nykøbing Falster. Elle accuse l'une de ses proches collègues de tuer des patients, et craint qu'un nouveau cas ne vienne de se produire. Peu de temps après commence le procès le plus retentissant de l'histoire judiciaire danoise.

En svartsjuk äkta man som tar livet av sin hustru – vad kan det kosta honom? Vilket straff kan han få? Vad sätter myndigheterna in för resurser för att klara upp enskildheterna i ett fall som tillsynes är enkelt och klart? Men som trots allt visar sig vara komplicerat. I det aktuella fallet skulle rätten ta ställning till om den man, som polisen framställde som misstänkt för mordet, också var rätt gärningsman.

Die Berichte über Missbrauchsfälle in der katholischen Kirche reißen nicht ab. Über die schleppende Aufarbeitung wird hitzig diskutiert, die Anzahl der Kirchenaustritte erreicht immer neue, traurige Rekorde. Die Opfer treten kaum in der Öffentlichkeit auf, zu tief sitzen oftmals Schmerz und Scham. Jetzt bricht der ehemalige Ministrant Martin Schmitz das Schweigen. Auch er hat einen langen Leidensweg hinter sich und wurde jahrelang von einem pädokriminellen Priester missbraucht.

Den så kallade Vilmos Horvath, var en av ligaledarna för den ledande europeiska narkotikasmuggling under det tidiga 1970-talet. Med hand om smugglingen till Italien, Tyskand och slutligen Sverige var han involverad i ett stor kriminellt nätverk. Under 1971-1972 smugglade han och hans kumpaner in över 300 000 kapslar fenmetralin till Sverige. I en sommarstuga i Grisslinge utanför Stockholm grips Vilmos Horvath 1974 efter ett långt och intensivt spaningsarbete.

Wie wird ein Mensch zum Serienmörder? Und kann man diese Entwicklung stoppen? Die Psychologin Florence McLean berichtet von dem jahrelangen Briefwechsel, den sie mit einer Reihe berüchtigter Serienmörder geführt hat – unter anderem mit Jeffery Dahmer, der die Köpfe seiner Opfer als Souvenir in der Kühltruhe aufbewahrte, und dem "Prostituiertenmörder" Arthur John Shawcross. Mit Hilfe von Methoden des berühmten F.B.I.-Profilers John E. Douglas analysiert McLean Denken, Fühlen und Handeln der 34 Täter, die zusammen Hunderte Menschenleben auf dem Gewissen haben.

Sölve Conradsson, kommunfullmäktiges ordförande i Motala, åt, drack och reste för över hundra tusen kronor på kommunens bekostnad under 1995. Sölve och hans politikervänner tog med sina fruar på nöjesresor till Nice och Berlin, gick på fina restauranger och shoppade – och satte hela kalaset på skattebetalarnas nota. Det var en kommunledning genomsyrat av korruption och det var bara en tidsfråga innan skandalen skulle uppdagas.

I serien Brottsplats Sörmland skildrar den före detta polisen och författaren Börje R. P. Carlsson kriminalfall från länets mörka historia – från ofattbara rån och blodiga mord till bedrägerier och rättsskandaler. Baserat på en uppmärksammad radioföljetong där Carlsson själv medverkade som utredare, avslöjar serien de sanna berättelserna bakom rubrikerna. I den fjärde delen berättas om sjutton fall – från en mordbrand i stadshotellet i Eskilstuna till ofattbara rättsskandaler. Bland brotten finns också hatdrivna våldsbrott och rättsövergrepp med tragiska påföljder.

"'Om du inte är snäll, så kommer Rottenikken och tar dig!' Hur många olydiga barn från krigstiden är det inte som idag kan minnas detta hot från sina föräldrar? Rottenikken - Rolf Erling Knutsen - är en av de märkligaste personerna i norsk rättshistoria." Knutsen härjade som värst i norska Telemark när landet var under tysk ockupation. Den norska allmänheten lärde känna honom genom sensationellt dramatiska tidningsartiklar, och hans våldsamma rykte användes av nazisterna i skrämselpropagandan mot den norska motståndsrörelsen.

Den 15 januari 1988 försvinner 47 oersättliga konstverk från Carl Larsson-gården i Sundborn, Dalarna. Detta är en av de största konststölderna i Sveriges historia. De stulna konstverken som är skapade av några av Sveriges mest älskade och kända konstnärer är både ömtåliga och ovärderliga. När nyheten om kuppen nådde allmänheten skapade den stor upprördhet, och satte lokalsamhället i chock. Polisen börjar genast utreda stölden; poliser från hela landet, samt även Interpol, tas in för att utreda brottet.

När namnet Christiania nämns i något av de nordiska länderna vet alla vad man menar. De flesta har tagit ställning till rådande förhållanden och Christiania har under årens lopp varit föremål för många hårda debatter såväl i Danmark som i övriga Norden. Under 1970- och 1980-talet gick debatten om narkotika, och i synnerhet hasch, varm i Danmark. I Christiania skedde handeln på öppen gata, vilket under denna tid oroade de nordiska grannländerna.

I november 1986 fyllde Anton Nilson 99 år. Han deltog 1908 i ett av de mest omtalade politiska attentat som utförts i Sverige. Nämligen sprängningen av skonerten Amalthea i Malmö hamn. Han dömdes samma år till döden, men straffet verkställdes inte. Istället benådades han och efter frigivningen engagerade sig Anton Nilson i den ryska revolutionen. Idag omtalas han som "Sveriges mest kände politiske terrorist". Själv menar han sig dock vara emot alla former av våld och vill inte kännas vid detta epitet. Däremot ångrar han inte attentatet i Malmö.