I avsnitt 46 av podcasten Uppdrag Kunskap möts Bodil och Jonas i ett fördjupat samtal om projektet Bodil Mind – en AI tränad på miljontals ord ur Bodils egna texter. Det som började som ett verktyg för textbearbetning har utvecklats till en existentiell samtalspartner.
Genom tekniken får Bodil tillgång till sina tidigare tankevärldar och kan föra dialog med sitt eget förflutna.
Samtalet rör sig mellan minnesforskning, personlig integritet och frågan om vad som egentligen är levande kunskap.
Avsnittet landar i en reflektion om sambandet mellan kunskap och demokrati i en tid av artificiell intelligens.

På Björkö möts tre personer för ett ovanligt öppet samtal.
Biologen och folkbildaren Stefan Edman gästar Uppdrag Kunskap.
Det blir ett möte mellan naturvetenskap och humaniora, fakta och värderingar.
Om klimat, politik och varför kunskap inte räcker utan också måste förstås.
Ett samtal om trötthet, tillit och vad som händer när sammanhang går förlorade.
Och om varför framtiden kräver både vetande, eftertanke och mänsklig närvaro.

En allmän trötthet och vilsenhet sprider sig – men varför? I avsnitt 44 av Uppdrag Kunskap samtalar Bodil och Jonas
om hur valfrihet blivit valtvång och information tappat sin mening. Vad händer när individen förväntas veta allt själv?
Och hur hänger kunskap, gemenskap och psykisk ohälsa ihop? Ett avsnitt om att hitta tillbaka till det som håller oss samman.

I avsnitt 43 av Uppdrag Kunskap blickar Jonas och Bodil tillbaka på åren 2000–2025 för att dra lärdomar ur en tid präglad av kunskapsförakt och förvirring. Samtalet rör sig från sanningens betydelse och institutioners ansvar till varför tid är en avgörande faktor för kunskap och tillit.
Bodil utvecklar tanken om att vi måste lära av epoker som går mot sitt slut, istället för att bara fördöma dem.
Avsnittet tar också upp AI som verktyg för reflektion, genom experimentet med Bodil Mind. Hur påverkas människans rytm, omdöme och ställtid i en värld av ständig effektivitet?
Ett existentiellt och politiskt samtal om varför kunskap håller oss samman.

När vi nu rundar av året så får vi besök av barnläkaren och chefen Åke Åkesson – för ett samtal som ruckar på självklarheterna.
Vi försöker förstå hur stuprören kunde växa sig så starka, och vad som sker när kunskapen – det gemensamma kittet – pressas ut i marginalen.
Åke tecknar en sjukvård där läkare tappat inflytande, patienter sin trygghet och systemen, det vill säga administrationen, tar allt större plats.
Samtidigt pekar han på primärvården som navet som faktiskt kan hålla ihop helheten igen. Kan en annan syn på kunskap, ansvar och ledarskap – med tid och tillit som följeslagare – vända riktningen? Och är det först nu, 25 år senare, som vi kan förstå vad som hände – och vad vi kan ha för nytta av alltihop?

I detta julavsnitt av Uppdrag Kunskap utforskar Jonas Fagerson och Bodil Jönsson samtalets avgörande roll för demokratin och individens självkännedom. Från luciatåg och barndomsminnen tar sig samtalet in på hur vi genom genuina samtal bygger vår kunskapsväv och förankrar oss i varandra. Bodil delar med sig av insikter från sitt arbete med samtalskalas och det nya samtalsquizzet, där metoden visat sig lika viktig som innehållet. Tillsammans reflekterar de över hur dagens politiska klimat präglats av minskad nyfikenhet och hur vi genom att prata mer med varandra – särskilt över generationsgränserna – kan stärka demokratin inifrån.

I detta avsnitt av Uppdrag Kunskap samtalar Jonas, Bodil och Mikael Lindgren om slutet på en 25-årig period av kunskapsförmörkelse. Bodil argumenterar för att 2025 kan markera en vändpunkt, men betonar vikten av att stanna upp och reflektera över vad som hände – och varför – istället för att bara rusa vidare. Samtalet rör sig kring demokrati, individens roll kontra kollektivet, och hur barn och unga drabbats hårdast. Gästerna diskuterar behovet av ett systematiskt arbete för att lära av misstagen och förhindra framtida kunskapsrelativism. Mikael bidrar med perspektiv från folkbildningen och vikten av verkliga möten mellan människor.

I detta avsnitt av Uppdrag Kunskap samtalar Jonas och Bodil om sanningsbegreppets betydelse i vår tid. De diskuterar hur fenomenet "nya sanningar" missförstås som att vad som helst kan vara sant, och hur detta skapar ett krampaktigt grepp på samhället. Från politiska debatter med felaktiga siffror till kulturella initiativ som lyfter fram sanning – samtalet rör sig mellan hopp och oro. Bodil ser tecken på att utvecklingen är på väg att vända, medan Jonas lyfter statistik som visar på ökade klyftor i Sverige. Tillsammans utforskar de varför sanning är avgörande både för samhället och individen.